Vad är försörjningsstöd?
Försörjningsstöd är den del av det som lagen kallar ekonomiskt bistånd som täcker hushållets löpande kostnader: mat, kläder, hygien, boende och andra nödvändiga utgifter. Det betalas ut av socialtjänsten i din kommun när du och ditt hushåll inte klarar er ekonomiskt på egen hand, och det är samhällets sista skyddsnät, inte en första utväg.
I vardagligt tal kallas det ofta socialbidrag, men det är inte den juridiska termen längre. Ekonomiskt bistånd består av två delar:
- Försörjningsstöd: regelbundna månadskostnader enligt riksnormen plus skäliga kostnader för sådant riksnormen inte täcker, till exempel hyra.
- Bistånd till livsföringen i övrigt: mer sällan återkommande kostnader, till exempel tandvård, glasögon eller en flytt, som prövas för sig.
Rätten till bistånd regleras i socialtjänstlagen (2025:400), som ersatte den gamla socialtjänstlagen (2001:453) från och med den 1 juli 2025, samt i socialtjänstförordningen (2025:468).
Vem har rätt till försörjningsstöd?
Försörjningsstöd är behovsprövat. Socialtjänsten räknar ut hushållets samlade behov (riksnorm plus godkända extra kostnader) och drar bort hushållets nettoinkomster och tillgångar. Mellanskillnaden är vad du kan få.
Grundregeln är att du först ska ha utnyttjat alla andra möjligheter att försörja dig själv:
- Arbete. Kan du arbeta ska du vara aktivt arbetssökande och stå till arbetsmarknadens förfogande, ofta inskriven hos Arbetsförmedlingen.
- A-kassa och andra ersättningar. Har du rätt till a-kasseersättning, sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning, föräldrapenning eller pension ska du ha sökt dem.
- Bostadsbidrag och bostadstillägg. Barnfamiljer och unga vuxna kan ha rätt till bostadsbidrag från Försäkringskassan; pensionärer och personer med sjukersättning kan ha rätt till bostadstillägg. Dessa ska sökas innan eller samtidigt som försörjningsstöd.
- Sälja tillgångar du inte behöver. Har du pengar eller egendom du kan omsätta till kontanter förväntas du använda dem innan du får bistånd.
Från den 1 juli 2026 gäller dessutom ett aktivitetskrav: den som fått försörjningsstöd i minst tre sammanhängande månader kan bli skyldig att delta i aktiviteter som kommunen erbjuder, till exempel språkträning eller arbetsträning. Den som är förhindrad att delta på grund av sjukdom måste från samma datum styrka det med läkarintyg om sjukperioden är längre än sju dagar.
Vad kommunen brukar pröva
Socialtjänsten gör en individuell bedömning, men vanliga punkter i en utredning är:
- Sparpengar och kontoutdrag. Du behöver oftast visa de senaste tre månadernas kontoutdrag från alla konton. Kontanter, sparkonto, ISK, aktier och fonder räknas som tillgångar. Det finns ingen exakt lagstadgad gräns för hur mycket du får ha kvar, men socialtjänsten gör en helhetsbedömning: en mindre buffert accepteras ofta, medan större sparande förväntas användas innan bistånd beviljas.
- Bil. En bil som inte används kan förväntas säljas. Behöver du bilen för arbete, för resor till en arbetsmarknadsåtgärd, eller för att kollektivtrafiken saknas eller har för gles turtäthet där du bor, påverkar bilinnehavet normalt inte rätten till stöd.
- Bostad, aktier och andra tillgångar. En bostadsrätt eller fastighet utöver din egen bostad, samt värdefulla föremål utanför normalt bohag, kan behöva realiseras. En tillgång ska bara påverka rätten till bistånd om den har ett betydande värde och kan omsättas.
- Studenter. Den som studerar förväntas i första hand försörja sig genom studiemedel från CSN och ska normalt ha sökt fullt studiestöd. Bistånd under pågående termin beviljas bara i undantagsfall. Mellan terminer, till exempel under sommarlovet, kan en student som aktivt sökt men inte fått sommarjobb ha rätt till försörjningsstöd för mellanperioden.
Räkna ut vad just ditt hushåll kan ha rätt till med kalkylatorn ovan.
Exempel: en ensamstående utan barn har en riksnorm på 5 220 kr. Lägg till skäliga kostnader som hyra 7 000 kr, el 400 kr och hemförsäkring 150 kr, och det totala behovet blir 12 770 kr. Har hushållet inga inkomster alls blir försörjningsstödet 12 770 kr den månaden. Har hushållet till exempel 4 000 kr i a-kasseersättning efter skatt, dras det av och stödet blir 8 770 kr. Exemplet är förenklat: den faktiska bedömningen görs individuellt utifrån vad du kan styrka.
Riksnormen 2026
Riksnormen är den del av försörjningsstödet som är lika i hela landet. Den fastställs av regeringen varje år och gäller från den 1 januari. För 2026 räknades samtliga poster upp med 0,7 procent jämfört med 2025.
Riksnormen består av två delar: personliga kostnader per person i hushållet, och gemensamma hushållskostnader som ökar med antalet personer.
Personliga kostnader, vuxna (kr/månad)
| Hushållstyp | Belopp |
|---|---|
| Ensamstående | 3 940 |
| Sammanboende (per person, totalt för paret 7 100) | 3 550 |
Personliga kostnader, barn och skolungdom (kr/månad)
| Ålder | Belopp | Utan lunch 5 dagar/vecka |
|---|---|---|
| 0 år | 2 740 | 2 560 |
| 1–2 år | 3 060 | 2 800 |
| 3 år | 2 720 | 2 500 |
| 4–6 år | 3 060 | 2 720 |
| 7–10 år | 3 820 | – |
| 11–14 år | 4 390 | – |
| 15–18 år | 4 960 | – |
| 19–20 år (hemmavarande skolungdom) | 5 000 | – |
Gemensamma hushållskostnader (kr/månad)
| Antal personer i hushållet | Belopp |
|---|---|
| 1 | 1 280 |
| 2 | 1 410 |
| 3 | 1 790 |
| 4 | 2 030 |
| 5 | 2 330 |
| 6 | 2 640 |
| 7 | 2 830 |
| Varje person därutöver | +190 |
Riksnormen för ett hushåll är summan av de personliga kostnaderna för alla i hushållet plus de gemensamma hushållskostnaderna för hushållets storlek. En ensamstående vuxen utan barn har alltså 3 940 + 1 280 = 5 220 kr, ett sammanboende par utan barn 7 100 + 1 410 = 8 510 kr.
Bor du i ett hushåll med andra vuxna utan att vara sammanboende med dem, till exempel i ett kollektiv, räknas du som ett eget ärende: din andel av de gemensamma kostnaderna läggs ihop med din personliga kostnad som ensamstående.
Vad riksnormen täcker
Enligt 12 kap. 7 § socialtjänstlagen ska riksnormen täcka:
- Livsmedel
- Kläder och skor
- Lek och fritid
- Förbrukningsvaror (till exempel tvätt- och städmedel, glödlampor)
- Hälsa och hygien
- Dagstidning och telefon
Beloppen grundar sig på Konsumentverkets pris- och konsumtionsundersökningar.
Skäliga kostnader utanför riksnormen
Riksnormen täcker bara baskostnader. Utöver den kan socialtjänsten bevilja skäliga kostnader för sådant hushållet faktiskt behöver, bland annat:
- Hyra eller bostadsrättens avgift, upp till vad kommunen bedömer som en skälig boendekostnad för hushållets storlek
- Hushållsel
- Hemförsäkring
- Arbetsresor
- Fackavgift och a-kasseavgift
- Barnomsorgsavgift
Mer sällan återkommande behov, som läkarvård, akut tandvård, glasögon eller en flytt, prövas separat som bistånd till livsföringen i övrigt.
Så ansöker du
Du ansöker hos socialtjänsten i den kommun där du är folkbokförd eller bor. De flesta kommuner tar emot ansökan digitalt via en e-tjänst, ofta med inloggning via BankID, men du kan även ansöka på blankett eller genom att kontakta socialtjänsten direkt.
Underlag som brukar krävas:
- De senaste tre månadernas kontoutdrag från samtliga konton
- Hyresavi eller bevis på boendekostnad, samt eventuell elräkning och hemförsäkringsavi
- Lönespecifikation och utbetalningsbesked från till exempel Försäkringskassan, a-kassan eller CSN
- Giltig legitimation
- Intyg från Arbetsförmedlingen om du är arbetslös
Lagen kräver att ärenden hanteras skyndsamt, men anger ingen exakt handläggningstid, och den varierar mellan kommuner. Du har rätt att få ett skriftligt beslut, även vid avslag, med motivering.
Godkänns inte din ansökan, eller får du ett lägre belopp än du sökt, har du rätt att överklaga beslutet till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag du tog del av beslutet. Överklagandet skickar du till den kommun som fattade beslutet, som skickar det vidare till förvaltningsrätten om beslutet inte ändras. Det är gratis att överklaga, och socialsekreteraren är skyldig att hjälpa dig med hur du gör.
Eftersom handläggningen och e-tjänsterna skiljer sig åt mellan kommuner, hitta rätt kontaktuppgifter till din kommun på kommunöversikten.
Akut nödbistånd
Befinner du dig i en akut nödsituation, till exempel utan tak över huvudet eller helt utan pengar till mat, kan du kontakta socialtjänstens akutmottagning eller, utanför kontorstid, kommunens socialjour. Nödbistånd kan beviljas snabbare och mer begränsat än ett ordinarie försörjningsstöd, och är tänkt att täcka det absolut nödvändigaste i väntan på att en fullständig ansökan kan utredas.
Vad ändras 2027
Riksdagen har beslutat om en bidragsreform (prop. 2025/26:201) som moderniserar riksnormen från och med den 1 januari 2027. Reformen innebär bland annat:
- Dagstidning tas bort som egen post i riksnormen.
- Internet läggs till som en post, för att bättre spegla faktiska hushållskostnader.
- Referensvärdena grundas fortsatt på Konsumentverkets prisundersökningar.
- Ett tak för försörjningsstödet införs för hushåll med fler än tre hemmavarande barn eller skolungdomar under 21 år.
De nya beloppen för 2027 publiceras av Socialstyrelsen när de är fastställda. Har du skulder utöver att pengarna inte räcker till, kan kommunens kostnadsfria budget- och skuldrådgivning vara ett bra nästa steg.