Kreditupplysning 2026: vad den innehåller och hur du förbättrar din kreditvärdighet

Vad är en kreditupplysning?

En kreditupplysning är en sammanställning av din ekonomi som ett kreditupplysningsföretag tar fram på begäran av till exempel en bank, en hyresvärd eller ett företag du vill handla på faktura hos. Upplysningen samlar uppgifter från Skatteverket, Kronofogden, folkbokföringen och kreditupplysningsföretagets egna register över lån och krediter, och mynnar oftast ut i ett kreditbetyg eller en riskbedömning som mottagaren använder för att avgöra om du ska beviljas krediten, hur stort belopp du kan få och till vilken ränta.

Företaget som beställer upplysningen måste enligt lag ha ett så kallat legitimt behov av den, det vill säga vara på väg att ingå ett kreditavtal med dig eller på annat sätt behöva göra en ekonomisk riskbedömning. En nyfiken granne eller en tidigare partner får alltså inte beställa en kreditupplysning på dig, och gör de det ändå kan du anmäla saken till tillsynsmyndigheten.

Vilka företag gör kreditupplysningar i Sverige?

I Sverige finns flera bolag med tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet. De som oftast förekommer för privatpersoner är:

• UC (Upplysningscentralen), det mest använda upplysningsföretaget bland svenska banker, med skalan UC-score 1 till 999.
• Creditsafe, som används av bland annat snabblåneföretag, e-handel och vissa hyresvärdar.
• Syna, som erbjuder kreditupplysningar och bevakningstjänster.
• Dun & Bradstreet, ett internationellt bolag med både privatpersons- och företagsupplysningar.

De olika bolagen har delvis olika datakällor och räknar ut sina betyg på olika sätt. Det är därför fullt möjligt att bli nekad av en långivare som använder ett upplysningsföretag men godkänd av en långivare som använder ett annat, för exakt samma ansökan.

Vad innehåller en kreditupplysning?

En fullständig personupplysning innehåller normalt:

• Personuppgifter: namn, personnummer, folkbokföringsadress och civilstånd.
• Inkomstuppgifter: taxerad förvärvsinkomst från Skatteverket, oftast ett till två år tillbaka.
• Betalningsanmärkningar: obetalda skulder som lett till utslag eller dom hos Kronofogden.
• Skuldsaldo hos Kronofogden: pågående, ej reglerade skulder.
• Aktiva lån och krediter: rapporterade av banker och andra kreditgivare, med beviljad kreditgräns och utnyttjat belopp.
• Tidigare kreditförfrågningar: vilka företag som tagit en upplysning på dig de senaste tolv månaderna.
• Ett kreditbetyg eller en riskprognos, en sammanfattande siffra som beskrivs närmare nedan.

Det upplysningen normalt inte innehåller är sådant som ditt saldo på lönekontot, dina vardagliga köp eller spelvanor. Den beskriver din historik och nuläge, inte ditt beteende i stort.

Omfrågandekopian: brevet du får när någon kollar dig

Varje gång ett företag tar en fullständig personupplysning på dig är de enligt kreditupplysningslagen skyldiga att samtidigt skicka dig en kopia, en så kallad omfrågandekopia eller upplysningskopia. Den visar vilket företag som frågat och vilken information som lämnades ut. Kopian går till din digitala brevlåda om du har en sådan, annars skickas den med vanlig post.

Omfrågandekopian är ett integritetsskydd. Känner du inte igen frågeställaren är det värt att kontrollera saken direkt med företaget som anges, eftersom en upplysning du inte kan förklara ibland är ett tidigt tecken på att någon försöker låna pengar eller teckna avtal i ditt namn.

Så beställer du din egen kreditupplysning, gratis

Du har rätt att se all information som är registrerad om dig. Att kolla sig själv räknas inte som en kreditförfrågan och påverkar inte kreditvärdigheten, oavsett hur ofta du gör det. De vanligaste vägarna:

• Hos UC kan du beställa ett registerutdrag kostnadsfritt en gång per kalenderår, eller ta en direkt egenupplysning mot en mindre avgift via UC:s egen tjänst för att se samma bild som en långivare ser.
• Hos Creditsafe och Syna kan du på motsvarande sätt begära ut vad som finns registrerat om dig.

Rätten att en gång per kalenderår kostnadsfritt få veta vad som är registrerat om dig gäller hos varje kreditupplysningsföretag för sig. Vill du ha en samlad bild behöver du alltså vända dig till flera bolag, eftersom de inte delar register med varandra.

Vad påverkar din kreditvärdighet?

Kreditupplysningsföretagen väger samman flera faktorer i sina modeller, men några återkommer i praktiskt taget alla:

• Betalningshistorik. Betalningsanmärkningar och pågående skulder hos Kronofogden väger tyngst av allt.
• Antal kreditförfrågningar. Många förfrågningar på kort tid tolkas som ett tecken på att du är i akut behov av pengar. Din egen kontroll av dig själv räknas aldrig hit.
• Inkomst. Stabil, dokumenterad inkomst från Skatteverket väger positivt, liksom en trygg anställningsform.
• Skuldsättning. Hur mycket du redan har lånat i förhållande till inkomsten, inklusive outnyttjade kreditgränser på kort du inte längre använder.

Med en hög kreditvärdighet är chansen större att du beviljas ett bolån, ett abonnemang eller en kredit. Är kreditvärdigheten låg blir det svårare att få en ansökan godkänd, men det finns fortfarande flera lån och kreditkort som är lätta att få även med en svagare profil. Jämför alltid villkor och räntor noga innan du skriver under, oavsett vilken typ av kredit det gäller.

UC-score: skalan förklarad

Eftersom UC är det mest använda systemet bland svenska banker är UC-score den skala flest stöter på. Den går från 1 till 999 och delas in i fem nivåer, där varje nivå motsvarar en riskprognos, det vill säga sannolikheten i procent att du får en betalningsanmärkning inom de kommande tolv månaderna.

Företag bedöms på ett annat sätt. I stället för UC-score används en riskklass från 1 till 5, där klass 5 betyder lägst risk och klass 1 högst.

Hur länge syns en betalningsanmärkning?

För privatpersoner ska en betalningsanmärkning gallras senast tre år efter den dag den registrerades. Anmärkningen försvinner automatiskt när tiden gått ut, du behöver inte begära att den tas bort själv. Att betala skulden ändrar inte tidsfristen, men statusen uppdateras till betald, vilket kan spela roll för hur en långivare bedömer dig i en manuell genomgång.

För företag finns ingen lagstadgad tidsgräns för hur länge en anmärkning ska visas, men i praktiken gallras en betalningsanmärkning för en juridisk person normalt efter fem år.

Så förbättrar du din kreditvärdighet

Det finns inga genvägar, men flera konkreta åtgärder brukar ge synlig effekt inom sex till tolv månader:

1. Betala alltid i tid. Sätt upp autogiro eller e-faktura på återkommande räkningar, så uteblir mänskliga misstag.
2. Reglera skulder hos Kronofogden. Ett löst ärende stoppar nya anmärkningar och visar en positiv trend framåt.
3. Begränsa antalet kreditansökningar. Jämför gärna lån, men undvik att ansöka hos många långivare samtidigt under kort tid.
4. Stäng krediter du inte använder. Ett outnyttjat kreditkort räknas som en potentiell skuld i modellerna, även om saldot är noll.
5. Kontrollera din egen upplysning. Felaktiga uppgifter förekommer och ska rättas av den källa som registrerat dem, inte bara av kreditupplysningsföretaget.

Vad säger lagen?

Kreditupplysningsverksamhet regleras av kreditupplysningslagen (1973:1173). Lagen kräver bland annat att den som beställer en upplysning har ett legitimt behov, att du får en omfrågandekopia varje gång en fullständig personupplysning tas om dig, och att felaktiga uppgifter ska rättas utan dröjsmål. Tillsynen över kreditupplysningsföretagen sköts av Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), dit du kan vända dig om du misstänker att en upplysning tagits utan legitimt behov eller att ett företag inte rättar en felaktig uppgift.

Har du frågor om en specifik upplysning eller anmärkning är det kreditupplysningsföretaget själv, till exempel UC, Creditsafe eller Syna, som kan svara på detaljer om just din profil. Behöver du hjälp att hantera skulder som ligger bakom en anmärkning finns kommunens budget- och skuldrådgivning kostnadsfritt i alla Sveriges kommuner, liksom skuldsanering som en väg framåt om skulderna är för stora att hantera på egen hand.